Våren har kommit till norr. Vi har en ranglig uteplats och ett dött olivträd. Det är vackert. På andra sidan gården lyser solen. Den har gömt sig lagom till jag kommer hem från jobbet. Men känslan; den när man sätter sig i soffan av plastrotting och andas ut är nästan oslagbar. Helst skulle jag vilja lukta gott också, men det gör jag nästan aldrig efter en dag vid spisen. Kan leva med det. Och sambon blir så illa tvungen.
Såhär års lever jag för de lediga dagarna, de lediga stunderna. De när man får planera framtiden, de närmaste dagarna eller åren. Bröllopet ligger väl närmast. Set löser sig nästan av dig självt. Inbillar jag mig. Ångesten kommer i juni. Då när jag kommer på att jag borde använt våren till planering istället för utvärdering av döda olivträd. Alla prioriterar vi olika. Härliga vår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar