Dum som en åsna...

När jag tänker efter är jag hungrig. Jätte. Och trött. Jätte det också. Men av rent oförstånd eller dumhet ignorerar jag båda delar och går ut för en öl. Jag känner att det kan bli en tidig kväll. Typ stupa i en snödriva. Det är inte säkert att jag klarar av det här. Men envisheten går emot mitt förnuft och då blir det såhär. Helt jävla fel. Jag antar att man får skylla sig själv. Jag behöver lite tur om jag ska överleva morgondagen. Ge mig tur. Och styrka. Tack. Ge mig styrka!