Jag förväntas tydligen känna mer. Vara mer upptagen, stressad. Och jag är ledsen, men jag gör inte det. Jag passar inte in i brudmallen och det verkar få en del reaktioner. Jag pratar med andra som ska gifta sig och de önskar lycka till och oj, vad du måste vara stressad hoppas allt går bra, det är ju så mycket att göra. Fast det är ju inte det. Inte mitt, vårt bröllop. Vi vill ju inte ha det så och jag kan inte känna saker som jag inte gör. Jag är en dålig brud. Men jag är inte översvallande, sönderplanerad eller äger en enda checklista. Jag får ångest när jag ser andras listor och undrar vad de håller på med. Men jag vet att jag inte är traditionell. Men å andra sidan har jag aldrig varit det.
Så jobbar jag.
