Han Överraskar ibland, men Älskar alltid

Han är väldigt omtänksam, mannen jag är gift med. Han bryr sig oerhört mycket om mig och hur jag har det. Han har tagit till sig min familj och värnar om mina systrar som om de vore hans egna. Att hans närmaste mår bra är viktigt för honom. Det är en fin egenskap som jag älskar honom för. 

Ganska ofta brukar han komma hem med blommor. Det går i perioder, såklart. Lika ofta köper jag blommor till mig själv, bara för att jag älskar att ha färska blommor hemma. 

När vi gifte oss köpte han ett vackert halsband i vitt guld. Det använder jag bara ibland. När det passar sig. 

Igår när vi vaknade gjorde vi det tillsammans på en ledig lördag. Det händer sällan. Då överraskade han med två fantastiska halsband i läder och metall, så fina att jag ville gråta. Med text från min favoritballad och med en innebörd som jag skulle byta mot allt guld jag äger. 

De fick jag för att jag skulle le. 

Bara därför. 

För att han tyckte jag behövde muntras upp.

Älskade människa. ❤️

Att julen är barnens högtid

Ikväll står granen pyntad i sitt hörn. Och i år mer än någonsin vill jag julpyssla vårt hem. Jag planerar hemgjorda blomsterarrangemang och ljusfat. Jag är inte sorten som har tomtar i alla hörn, men små klickar av jul bjuds i år. Lite längtar jag efter när det finns barn i hemmet att pynta för, som mamma gjorde för oss. I ett hörn av vårt hus fanns en liten gran som varje decembermorgon fram till jul överraskade med ett litet paket.

Det är vid högtider jag tänker mest på det där med barn. Och jo, vi jobbar på det. Men de kommer inte automatiskt för att man vill eller råkar ha gift sig. Det tror en del. Konstigt, det där. Men de kommer. När de själva vill! Härlig tanke, tycker jag. Att få barn som redan från början visste vad de själva ville. Nu kommer jag! Inte en sekund tidigare eller på beställning. 

Fram till dess har vi en systerson som närmar sig sex år och en liten ny på väg.
De barnen pyntar jag för i år. Och hoppas  att det är sådant de minns när de växer upp.