Solsidan

Vilken satans bra vecka! Först kom solen. Och vinkänslorna, höll jag på att säga. Men jag menade naturligtvis VÅRkänslor. Men det är kanske lite samma sak. Så från att gå till att se på det kommande året med lite ångest, vemod, trötthet och bitterhet genom en grå dimma ser det helt plötsligt helt annorlunda ut. De fina tulpanerna på mitt bord är extra fina idag. Och jag är extra glad. Det ser så mycket ljusare ut nu. Jag ser fram emot en vår och en sommar med fler leenden än jag hade räknat med. Jag är sådär bubblande glad och nöjd att jag knappt känner igen mig själv. Det är så himla fint.

Och sen kommer Camillas bebis. Som kommer ha världens gladaste Tant Jennie. Och herrejisses vad vi ska krypa parkgräs i sommar. I skuggan, såklart.

Överraskningar som överrumplar är ju ofta lite chockartade. Men det känns så förbannat bra nu!

Brabrabra!