Med jämna mellanrum tröttnar jag ordentligt på Facebook och det ointressanta med sidan. Att det är muffins och landskap och småbarn och kantareller så långt ögat når. Överallt. Men oftast inser jag det fenomenala med att ha en direktlinje till ALLA man känner. Och de dem känner. Och deras vänner. And so on. Jag har efterlyst både gitarrister till mitt bröllop, floristtips och högtalare med strålande resultat. Man känner ALLTID någon som känner NÅGON. Facebook underlättar min bröllopshysteri något enormt. Ljuvligt. Mest är jag nöjd över att vi håller det enkelt. Med våra närmaste och utan klädkod, jag vill ha det avslappnat utan stela kragar och illasittande skor. Om inte min blivande man vore så lång skulle jag gifta mig barfota... Det kanske jag gör ändå, förresten. Det vore härligt.
Sambon har en relativt nygift kollega som kommer med tips också. Män emellan. Ni vet. Idag var han intelligent. Kille med koll. Han sade att det är lika bra att låta bruden bestämma allt. Det blir lugnast (bäst) så. Verkligen. Allt jag vill att M gör är att nicka. Och tycka ibland. Och låta mig göra resten. :)
...som att titta på fina bilder...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar