Min mamma säger alltid att hon inte är någon lekmamma. Och så kanske det är. Jag kommer varken ihåg att vi lekt eller inte lekt. Jag kommer däremot ihåg de oändliga hyllmeter med böcker som hon läst för oss. Oändliga. Jag har nog hört varenda barnsaga som finns att uppbringa. Jag kan allas namn i Ankeborg, Landet Ingenstans och Sjumilaskogen. Min mamma är en sagomamma.
Det bevisade hon än en gång när vi halv åtta lade oss i sängen för att läsa saga för systersonen och ett ögonblick senare sov. Alla tre. Sagomormor är hon nu.
Men det är en fin egenskap att ha. Mina sagor är det bästa med min barndom.
Fantasin är de bästa man kan uppmuntra sitt barn att utveckla.
Grymt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar