Jag säger ofta att jag inte får höstdepressioner och går ner i en svacka när det blir mörkt som alla andra eftersom jag älskar årstiden. Jag misstänker att det inte stämmer i år. Kärleken är kvar. Men mörkret har fan slukat mig. Jag är trött. På mycket. Jag orkar inte ta tag i saker. Eller mig själv. Och jag hoppas att det tar slut snart för annars lägger jag mig ner i min klädkammare och vägrar komma ut.
Terapi, kanske? Skulle det hjälpa? Personligen tror jag det räcker med en fet självrannsakan och en personlig vårstädning. På hösten. Om jag hade orkat ta tag i det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar