Det finns en text av Mimikry som jag brukar citera med jämna mellanrum. För att jag gillar den. För att den passar in ibland. För att den passar mig vissa dagar. Ibland tar jag några ord från början, ibland från slutet eller så klipper jag ihop själv. Som det faller sig, liksom. Andra gånger, som idag, kan jag gå och vardagsfundera, bara på vanliga saker...och så dyker en textrad upp i mitt huvud och så inser jag att idag, idag passar dom orden så bra... Och jag vill inte skaffa nya vänner, men du har hittat nya rum och liv att leva med... Det är ur Alderland. Låten som fastnade och vägrar släppa taget, som så mycket annan musik i min värld. Det etsar sig fast och biter hål i huvudet på mig och gosar in sig i hjärnmoset och så bor det där. Med all annan röra. Min musik och min röra. Och jag tänkte att just den textraden var som nu, fast tvärtom, annorlunda. Jag tänkte att jag har ju gjort det, skaffat nya vänner och nya rum och nya liv och jag mår bra. Inte som i låten där dom hatar och saknar och längtar och lider. På ett bra sätt har jag hittat mina nya rum igen och det är fina rum. Och fina människor. Och feta jävla utmaningar som jag stångar mig blodig mot om jag måste. För att det är så jävla roligt. Bara därför.
...och mina gamla rum försöker jag vårda. Jag har dom kvar. Jag glömmer inte. Jag gillade tapeterna och inredningen och kärleken i väggarna och bara för att man har nytt försvinner inte det gamla. Jag är så jävla bortskämd. Som jag skrev på facebook alldeles nyligen. Bortskämd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar