fredag 19 november 2010

Underbara, älskade

Jag fasar för bildbevisen från igår. Han som håller på dom sitter på en fet utpressningsmöjlighet. Han gör så med jämna mellanrum. Tar fruktansvärda kort, lägger aldrig ut dom någonstans och så sitter han där och väntar på det perfekta tillfället att hugga en i ryggen. Jag är inte helt okej med det. Men å andra sidan kan det vara bra att kvällen fotades för jag kommer fan inte ihåg mycket av den. Mer än att jag hade roligare än på länge. Planen att gå ut ikväll också har jag dumpat. Jag har sovit hela dagen istället. På riktigt. Blev väckt klockan sex. Bra tid att kliva upp på kan man tycka. Det måste jag göra om.

...och det ryktas att jag måste köpa klänning. En lila... Nu måste väl ändå helvetet ha frusit till is...

Hur vi kom hem är lite oklart men jag kommer ihåg att jag försökte pruta i taxin efter att någon annan redan hade betalat. Vad som hände efteråt är också dimmigt men jag kommer ihåg skratten. Och att det dansades på vardagsrumsgolvet. Jag nöjer mig så. Mer behöver jag inte komma ihåg. Gjorde jag bort mig vill jag inte veta det i alla fall. Tack så mycket!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar