Jag har ingen som helst medkänsla för pedofilerna och svinen som hängs ut på Stoppa Pedofilerna. Jag anser inte att de har någon integritet som är värd att skyddas eller att det har några som helst rättigheter kvar. För min del gör det ingenting alls om de alla avlider. Gärna smärtsamt och långsamt. De fall som citeras är för vidriga för att återges. Jag mår illa. Vill spy och ser bara svart flimmer framför ögonen. Äcklet framkallar förmodligen spontana hjärnblödningar och jag klarar inte läsa mer än några rader utan att få kväljningar. Jag tycker så satans synd om pedofilernas familjer. De har sådana. Och de lider också. Så förbannat själviskt att utsätta dem för det.
Att jag vill rädda alla barnen samtidigt och långsamt gnaga av Svinens könsorgan alternativt droppa syra i deras ögon och binda deras penisar med taggtråd känns ganska naturligt. Till och med okej. Att det egentligen inte är någon skillnad på vidrigheterna oavsett kön känns det plötsligt så otroligt mer fruktansvärt när det är en kvinna som ligger bakom brottet. Hoppas innerligt att de inte har egna barn. Eller är lyckliga. Eller har fina skor. Eller människor som bryr sig om dem. Hoppas fan det.
Om barnen växer upp och aldrig någonsin blir människor igen eller får normala liv eller fungerande relationer hoppas jag att pedofilerna får tusenfalt tillbaka.
Bitter? Mmm... Blir inte alla det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar