Det doftar skogsbrand varje gång jag kommer ut. Det är sådan där krispig kyla som går direkt upp i huvudet och gör lite ont. Ofta önskar jag att jag hade dubbla byxor på mig. Och vantar utan hål på tummen.
Och en mössa. Men den där doften är fantastisk. Det är som tjocka vedträn som brinner så intenstivt att röken är grå och tjock och man kan nästan höra hur det knastrar bland träden och hur löven dansar runt. Jag älskar de där dofterna. Att det brinner varje dag. Att det bara är hösten som luktar så alldeles av sig själv förklarar varför årstiden är bättre än det mesta. Men varje gång jag känner doften tror jag att det brinner. Och det är ju lite av min fetisch. Fabulösiskt. Underbara höst.
Jag älskar dig mer än mina ofödda barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar