På väggen i vår tvättstuga sitter det en liten apparat som jag inte lyckats identifiera. Men jag misstänker att det är en kamera uppsatt för att hålla koll på mig. Så de ser att jag rensar luddfiltret som jag ska, att jag bara slänger ludd i korgen, inget annat. Allt annat skräp måste sopsorteras. Den sitter där så att man sopar och moppar golvet efter sig, att man torkar av luckorna ordentligt. Jag misstänker att med den där kameran har de full koll på vem som kluddrat på anslagstavlan och vem som precis under det också kluddrat att man får inte kluddra på anslagstavlan. Så tror jag att det är. Tämligen säker. Det känns lite obehagligt måste jag säga, att någon sitter där bakom kameran och tittar på mig i mina tvättdagskläder, som inte alls är bland mina finaste eller mest smickrande. Och så blir jag generad och fåfäng och drar i kjolen och önskar att jag hade sminkat mig innan jag gick ner i tvättstugan. Eller åtmnstone tagit på mig en snyggare tröja. Och så tittar jag på den där apparaten igen. Försöker övertyga mig om att det inte är någon kamera, komma på vad det är egentligen. Men det går inte. Kan fan inte se vad det skulle vara istället. Det måste vara en kamera.
Jag går upp i lägenheten. Duschar. Sminkar mig. Byter kläder. Sprutar på mig lite lukta-gott.
Och så går jag ner i tvättstugan igen. Action!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar