lördag 4 juni 2011

Jag såg aldrig att det var mörkt

Det blev dag innan det blev natt. Jag missade liksom mörkret och vandrade hemåt till morgonsol och fågelkvitter. Jag tycker det är så fint. Det är lite som att hälsa på i dåtiden när alla nätter var så. Jag tror klockan var sju...eller så. Sådant där är inte så noga när man passerat en gräns.

Kvällen bjöd på grill och öl i familjen Janssons trädgård. Trevliga människor det där! Fin familj. Det blev Sylvia på det och en snabbvisit in på kroggatan som spärrats av och ville kräva oss på inträdespengar. Dårar. De fick inga men vi fick öl av Daniel som vi inte sett till på år och dagar. Det var även hos honom kvällen blev till morgon utan att förvarna. På deras fina brygga vid ån övergick den alldeles lagom berusningen till totat fylla och lite lätt ångest idag. Som vanligt för att det pratas för mycket. Hur fan får man bukt med det där? Måste kolla med Sandra om jag måste isolera mig igen. Förhoppningsvis var hon på samma nivå och vi är fortfarande vänner. Men man vet aldrig. Sådär på morgonkvisten. Det är fan ingen styr på oss när vi dricker tillsammans. En ett-glas-vin-kväll existerar inte.

Idag är det sängläge en stund. Jag önskar att jag hade pizza. Det hade varit värt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar